2021 års dialoger kom att kretsa kring pandemins effekter. De kommunala kultur- och fritidscheferna angav att pandemin har medfört en undanträngningseffekt där utvecklingsuppdrag och viss ordinarie verksamhet fått stå tillbaka. Övriga dialogparter gav en bild av hur de fortsatt genomföra sina uppdrag och verksamheter på alternativa sätt. Till exempel i form av digitala satsningar, uppsökande aktiviteter, möten i mindre grupper och andra smittsäkra lösningar. 

Pandemin har skapat en oro för det lokala kultur- och föreningslivet hållbarhet. Flera aktörer har utmaningar att överleva med kraftigt decimerade intäkter från ett sjunkande antal medlemmar och uteblivna arrangemang.

Det fria kulturlivets dialogparter uppvisar stor oro för att Stockholm ska tappa mark när publikbeteendet förändras, kulturarbetsmarknaden urholkas. Kompetens riskerar att gå förlorad och fler kulturlokaler försvinner när hyrorna går upp.

Dialogparterna efterlyser ett större konstnärspolitiskt intresse från Region Stockholm och kommunerna. Klys och de regionala centrumbildningarna efterlyser insatser för att beta av den ”kulturskuld” som har skapats bland annat genom stipendier riktade mot kulturskapare.

Den gemensamma frågan hos dialogparterna är: vad blir det nya ”normala” efter pandemin? Parterna ser både att ntresset för kultur- och fritidslivet ökat rejält både hos politik och allmänhet, samtidigt som utmaningarna inför en återstart och nystart är enorma. Här efterfrågas fortsatt tät dialog mellan olika nivåer och flexibla och snabba insatser för att hantera utmaningar och flaskhalsar som uppstår under vägen.

Interkommunal och regional samverkan

Utvecklingen kring interkommunal och regional samverkan på kultur- och fritidsområdet stod också i fokus under dialogmötena. Det nyligen avslutade samverkansprojektet Regional tillgång till idrottsanläggningar och kulturskola (RIK) har resulterat i att ett flertal kommuner har börjat samverka kring anläggningar och verksamhet för att skapa ett större utbud och effektivisera verksamheten.

Bland kommuner som idag inte samverkar idag nämns otillräcklig kunskap, olika politiska uppfattningar, ekonomiska aspekter/skilda deltagaravgifter, avsaknad av efterfrågan från medborgare, och coronapandemin som hindrande faktorer.

Parallellt har ett bibliotekssamverkansprojekt påbörjats under 2020 där Regionbibliotek Stockholm samverkar med sex pilotkommuner med fokus på samverkan kring medieutbyte och samordnade IT-tjänster. Såväl kultur- och fritidscheferna som -politikerna är mycket positiva till ökad samverkan på dessa två områden och önskar att Regionen bär en fortsatt samordnade roll i frågan.

Region Stockholm presentera också en kartläggning av aktörer, roller och ansvar i det regionala kulturmiljöarbetet. Kartläggningen visar hur kulturmiljöfrågorna tidigare primärt hanterades inom den offentliga sektorn, men idag är utspridda på ett stort antal aktörer även i civil och privat sektor. Detta har medfört otydlighet kring roller och ansvar. Kartläggningen rekommenderar Region Stockholm att öka kunskapen om kulturmiljöfrågorna, att tillsammans med övriga aktörer förtydliga roller och ansvar samt verka för en bred regional plattform för frågorna.

Region Stockholm presenterade också uppdraget från regionfullmäktige att ta fram en regional idrottstrategi. Arbetet kommer pågå 2021-2023 i bred samverkan med kommuner och andra centrala offentliga, civila och privata aktörer på området i regionen.

Kulturförvaltningen har utifrån årets dialoger identifierat ett antal önskemål och behov av insatser på regional nivå och arbetar vidare med dessa i den årliga processen för budget- och verksamhetsplanering inom kulturnämnden.